Mark 13

Zisasiyaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ beke kasa ekŋenaŋ kumasekbep keyet zapatnaŋ diindoye

(Matiyu 24:1-31; Luk 21:5-28)

1Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ sesewat mka temanengatnan toti mepmambe Zisasiyet nembaŋaŋ ŋenaŋ sesewat mka temaŋ beke ektemtem mti zeye, “Wenaŋe naŋeye, an zikat indanda, gwa ekbak, nanzaŋ yaŋan tatat nemboŋ weyaŋti mka dolakŋaŋ walapepeŋaŋ gwa ekbak!”

2Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Geŋ nanzaŋaŋ mka temaŋ walalatnaŋ kapi alak ego ego mnik. Yaŋ maneti bamgat nanzaŋaŋ mundumin talip keyet kataŋ ku tabep. Kasa ekŋenaŋ kokume epeemti nanzaŋ igak kwep kwep lala bubuk mekobep.”

3Kok zemti Zelusalem mka peme tapme meti Olip kalaŋan mosât mobien. Motati Pitamak Zems Zânmak Endulu ekŋenaŋ ilinak Zisasmagen meti zikalin Zelusalem mkaeset ekme topme Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Sesewat mka temanen daenen tati zet zenak ke kan zukŋan penaŋ sokbewe. Ma keyaŋ sokbesâgât tapmme menok zigogaŋ ŋeŋaŋ beme ekti nâmbanup kwitnaŋ kwitnaŋ gâgâegaŋ sokbembeyet zeye walak kapi sokbesâpm zewanup.”

5Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In weyaŋ eksem mambep. Mineti am notnaŋaŋ tetimindemti indatetimti mebepgat. 6An notnaŋaŋ Zisasiyet kwitnaŋ belak mimyambumti kot an imbi notnaŋ tetimindemti zewep, ‘Neŋ Kilaisiyaŋ kolap!’ 7Ma msat butnan butnan kasa tawapmepme keyet buŋam zapatnaŋ nâwep ma kasa kwisak wekumepme keyet yayaŋ palen ku tabep. Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋaŋ ŋeŋaŋ sokbembeyet zeye yaŋgut msat kululuŋ kumasesegalen kan sakwep ku kobe. 8Am maŋge kwewaŋ epeemti dopmaŋ mekum kokum mbep. Ma msat temanen amobotnaŋ zulaŋ wati âwalup. Ma msat kataŋ mâkinaŋ temaŋ mbe ma msat sambe meuyet kambeŋ temaŋ sokbemmebe. Kwitnaŋ kwitnaŋ ke imbiyaŋ nemba sokbesâpmme yaŋbemti sindem manâip keyet kataŋ sokbemmâbe.

9Ekŋenaŋ belak kileŋ indatimti amobotnaŋ ekŋengalen ondedagen meti zet muluwen indewep ma Zuda ekŋengalen sesewat mkaen indatim moti sindiwaŋ indawitikbep keyet eksemambep. Ekŋenaŋ kogok mimindamti gapmangalen am ŋeŋaŋ notnaŋ ma amobotnaŋ temaŋ ekŋengat zikalinan met onzemindeme tati nâgât yaŋŋ zemâtâtât mulup mbep. 10Kogok mme msat kataŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋaŋ ŋeŋaŋ am ilindiŋ bemindemeŋgut keyet sakŋan gwaenen msat kululuŋ asekbe. 11Keyepmti am notnaŋ ekŋenaŋ indapmeti zem indomti mka katikŋan indesât mbep. Kan keyet in zet muluwen motati, ‘Pe zet zigok zesenup,’ zemti yayaŋ temaŋ penaŋ ku mbep. Kan keyet Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ zet keŋinanen bemindeme zewep. 12Âpme datnaŋaŋ meniŋaŋ kume gakikiyet mezemdelaŋ zewep. Ma biwinaŋ nembaŋane kogogak indome gakikiyet mezemdelaŋ zemindewep. Ma nemba ekŋenaŋ mambiwine kasa mimindemti indome gakikiyet zemindowep. 13In nâgât manâmkiŋpeipgapmti amnaŋ ingat nâme kaŋgaŋaŋ etaŋ bewe. Yaŋgut am ŋenaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ katikŋaŋ bemtapmetneti gakiwe beme kan delaŋ zenzeŋaŋ Kawawaŋaŋ an ke mama kanzizit sawe.

14Golaŋ zenze an Danielaŋ meluwaŋ kapigok mge, In zet kapi maiŋti weyaŋ nâit,

‘Kwileki ŋen mamaŋaŋmak ma kiŋgagatnaŋmagaŋ Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen ku moti tatagalenaŋgut egaŋ mot ke tati indawalebeyet,’
(Daniel 9:27; 11:31; 12:11)

in ke ekti am Zudia msalen mambewaŋ keyegak tapeŋ tati kunzuŋti kalaŋan mowebep.
15Âpme am ŋenaŋ mka solonan tatneti gilik zem mka keŋan moti milawatnaŋ tiyap zemti tim yape yape mti kan ku walabe msalen keyegak tati kunzuŋ mebe. 16Ma ŋenaŋ muluwen maneti gilik zem tâgâ melakanduŋaŋ msâgât mkaŋan ku mebe keyegak tapeŋ tati kunzuŋbe. 17Imbi keŋmak ma imbi nembaŋin ewe okakŋaŋ nam manip bekakane ekŋen keboŋaŋ zigok penaŋ mbewe. 18In kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ ke map tâgâ keŋan ku indandayet nâmti Kawawaŋgat dundume egaŋ mteteyet sokbembeyet nâmindewe. 19Kan keyet amnaŋ sek sindem tisâiwen keboŋ ke eweŋan Kawawaŋaŋ yaŋbemti kwitnaŋ kwitnaŋ msokbeye ma tuŋgupman mamkwati alak tatnup ma bam mamti masâpmnup keyet keŋaŋ ŋen ku sokbeye ma ku sokbewe. 20Amobotnaŋaŋ kan ke ku mme pemkwepmaŋ benagen am ŋenaŋ alik ku manak. Yaŋgut egaŋ am ikŋaŋgat indaombemindeye ekŋengat nâmti nukŋaŋ temaŋ keyaŋ kan teepmaŋ ku sokbembeyet nâmti kan ke mme pemkwepmaŋ beye.

21Âpme kan keyet am notnaŋaŋ tetimindemti zewep, ‘Kilais pien tazingat koegit!’ Ma ‘Kilais daen tazingat meegit!’ Zeme zelin gawepumti ku nâmkiŋpemindewep. 22Sadaŋaŋ am sambe winde indame ekŋenaŋ wati Kilais ma Kawawaŋgalen zapat zem zemsokbembe an ekŋengat kwilinan mimyambumti menok sepem igak igak mti Kawawaŋgalen am keŋin mme yuŋgum mâbe. Yaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen am ikŋaŋ ombemindeye ekŋengat keŋin myuŋguŋguyelen nâmbep beme ŋep mbep. 23Kwitnaŋ kwitnaŋ ke ewe sokbembepiŋ tapme neŋ eweŋanak yayaŋ mti diindoyapgapmti weyaŋ eksemti mambep.

24Sindem kan keyet kwati delaŋ zeme sakŋan gwaen kasup zikatnaŋ sopsop sime eyoŋga busatnaŋ yek bewe. 25Ma wenzim notnaŋ kululuŋengatnan tuluk talak zemti topme enzuŋaŋ sokbeme wenzim notnaŋ tabep ekŋenaŋ ulugâlâk bemtemebep. 26Kogok mme neŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ mgulumbuk palen tati windennbeŋ penaŋ ma saŋga soŋganaŋ uluŋ elaŋ tapmme kopma in nikbep. 27Mti keyegak neŋ ensel kululuŋengatnan zemindema,

‘Ekŋenaŋ msat butnan butnan ma msat tuŋgupman mekoti Kawawaŋaŋ amŋane ombemindendeŋaŋ ekŋen indaakume maŋge kwep kwao tabep’.
(Zii Zet 30:4; Zekaraia 2:6)

Balam balam tepgat yaŋaŋ Zisasiyaŋ zemâtâge

(Matiyu 24:32-35; Luk 21:29-33)

28In balam balam tep ke ekti nâmâtâlit balam balam tep keyet katnaŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ sokbeme ekti manzenup, ‘Olak mtete kan sokŋan bein.’ 29Sepem kegogak nukŋaŋ sambe beke sokbeme ekti nâmbep, ‘Olak Zisas kokotnaŋgalen kan ilak sokŋan bein.’ 30Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, am in talip kapi notnaŋaŋ ewe gakikipiŋ tati ekme kwitnaŋ kwitnaŋ zeyap kapi sokbeme ekbep. 31Msat ma kululuŋ eget kapi asekbalup yaŋgut nâlen zetn ku delaŋ pewe yek penaŋ.

Zisasiyaŋ kobe keyet kanaŋ an ŋenaŋ kasup ma kan tuŋgupmaŋ desetgat kobe ke ku nâin

(Matiyu 24:36-44)

32Neŋ kokotnaŋgalen kan ke kasup ma kan tuŋgupmaŋ desetgat kobap ke msalengatnaŋ am ŋenaŋ ku nâin penaŋ. Ma kululuŋen gwaen Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ kan keyet penaŋ kobe ke ku nâip ma nenn ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋaŋgut zukŋan zemneme kobap keyelen kan ke ku nâyap. Bipm Kawawaŋaŋ igak etaŋ nâin. 33Kan zukŋan kobap ke ku nâipgapmti nâpeŋ nâpeŋ kelem mti mambep. 34Kan ke amobotnaŋ ŋenaŋ mkaŋaŋ peme tapme msat ŋenen mesâti an mulupmaŋ weyaŋdamuŋ mimiyet zemâtâtât mulup mpemti sekekek damuŋ kaliŋaŋ mimiyet zempemti pigok dunduye, ‘Neŋ kopma set kwalet newanigat nâpeŋ nâpeŋ matapmambanik.’ 35Sepem kegogak in weyaŋ eksemti mamambep. Neŋ gasiyet ma tambusutnan ma msat msasât tapmme ma tambuŋan kobap ke kan esemteŋ penaŋ ku nâipgapmti in nâpeŋ nâpeŋ nâgât damuŋ matapmambep. 36Mineti in nânâpiŋ meluk tawenepeme neŋ koti indikma endilipewepmagengat in ma am sambe zet kapi nâmti nâpeŋ nâpeŋak mamambep.”

Copyright information for NAF